STILLA BÖN PÅ MORGONEN

Jag var såååå dödstrött,när jag kom hem i eftermiddags,så jag somnade nog innan jag kom till sängen.....men ändå vaknade jag i soffan....????
Kändes som lite gammalt beteende.
Hur som helst,så trodde jag klockan var mitt i natten,eller tidig morgon....
Nu däremot börjar det ju snart bli det.

Hittade en bra bön,i min nya bok.
Första gången jag läste den,va en tidig morgon på skithuset.
Fick mig ett riktigt gott skratt.
Kom på att grannarna kanske börjar undra vad jag gör,som e så kul på toan....

Tidigare satt jag å läste "Ut i vår hage".....men det fick jag lägga ner....kände mig pinsam.
Skratta så jag höll på att ramla av toan....mitt i natten ibland ....HAHAHAHAHA

Är det nån som inte läst "Ut i vår hage" , så kan jag varmt rekomendera den....
Alla har väl inte lika sjuk humor som jag.....

Kan ofta identifiera mig med Falo.
Liksom MR. Bean....eller Basil i "Pang i bygget".
Önskar jag kunde hitta nån positiv förebild istället.....Nån hjälte...eller nån ödmjuk kärleksfull person,som jag kunde känna igen mig i....NÄÄÄÄ....praktsvin å super - egoister....såna kan jag identifiera mig med.

Inte undra på att skam och skuld hänger som en svart blöt illaluktande yllefilt över mig.
Undra varför det ofta blir....att jag sätter mig här sent på Fredags kvällarna å gnäller över mig själv,o mitt liv.
Ditt lilla SJÄLVÖMKANDE kräk.....HAHAHAHAHAHAHA

Här kommer bönen som kan användas ibland...

"Gud - än så länge har jag idag
varken skvallrat eller tappat humöret.

Jag har inte varit sur,elak eller självisk.
Men om några minuter
är det dags att stiga upp ur sängen
och från och med då
kommer jag att behöva en hel del hjälp."

Tänk om jag hittat den uppe på Ulvshyttan,när jag tvivlade som mest....den hade underlättat mycket.

Jag kommer att ha användning av den framöver också......

Speciellt nu,när det är becksvart när jag kliver ur sängen.
Räcker ju ibland att jag kliver på Bamses ben,eller välter ut vattenskålen....första jag gör.....bara det kan innefatta flera delar av det bönen handlar om.....:):):)
Hittade en till tänkvärd sak i min nya bok :

Vissa tankar är böner.
Det finns tillfällen
- oavsätt kroppens ställning -
då själen gått ner på knä.

Tycker om den texten.

Jag har problem med att gå ner på knä när jag ber...för att det gör ont i knäna...och för att jag allt för ofta varit i den positionen,och lekt med "joy-sticken"...påtänd å grann....eller bara uttråkad.
Jag blir påmind om detta,varje gång jag står på knä...och det känns skamligt.

Däremot,har jag inga som helst problem att sätta mig,var eller när som helst och be.
Det var otänkbart för ett par år sen.....
Hade ett fruktansvärt motstånd....samtidigt,som jag faktiskt var avundsjuk på dom som hade en tro......

Idag har jag min egen tro.
Kan inte påstå att det är en kristen ,eller religös tro...för det är för mig förknippat med massa löften och krav....hur jag ska vara och göra,och inte göra......
Däremot är jag inte längre rädd för att tro,eller att be...och stå för det.

Att jag svär och lever fan i mellanåt,det stör mig ibland.....men det är en av anledningarna att jag inte kan se mig som kristen....är inte duktig och ren i mitt sätt att leva....inte än i alla fall.
Och det är inte det som är viktigast just nu.....jag fortsätter och gör så gott jag kan....
Det viktigaste är ju att jag fortsätter vara nykter och drogfri....det är det VIKTIGASTE !!!!

Nu ska jag ut i kylan.....
Hoppas det inte snöar.....