DAGEN SOM INTE FICK HÄNDA

Jag var den sista som pratade med min lille syrra.....
Kändes sjyst....förutom sista minuterna,
när det var som att vi tappade kontakten....
hon slutade lyssna vad jag sa.....
" ....jag orkar inte leva längre...har inget att leva för....." 
Det är dom sista orden hon sa...
och som för alltid kommer att bita sig kvar i mitt minne. 
Som gör mig förtvivlad och förbannad !!! 
För det var inte sant !!! 

Att hon inte orkade ,det HAR jag faktiskt förståelse för....
men att hon inte hade något att leva för...
DET VAR ALLT ANNAT ÄN SANT !!! 

Sen har jag senare hittat ljudinspelningar,
från flera år tillbaka,där hon pratat och gråtit över hur jävla illa hon mådde. 
Det är FRUKTANSVÄRT att lyssna på....
samtidigt som att det är nästan som att få ett samtal från henne,
och en förståelse att detta slutgiltiga var ingen impuls handling...
utan det var verkligen det sista desperata hon hade att ta till. 

Jag blir lika tömd på kraft varenda gång jag skriver eller börjar tänka på detta.....
Jag förstår,och tvingar mig att acceptera det som har hänt....
MEN ändå INTE !!! 
Vill ju att syrran ska ringa mig FORTFARANDE, och berätta att 
"...det har varit tungt...men nu känns det bättre....." 
Sen vill jag bestämma att vi tar en promenad imorgon......
Åsså måste jag inse att det kommer aldrig att hända.... 

Annika har varit borta ,sen 28 Mars - 2015....men,
ibland känns det som " Det har aldrig hänt.....kan inte vara möjligt....." 
MEN,tyvärr.....jag kommer också ihåg,
att jag var in i hennes rum på akuten.....
bara en liten stund,efter att hon var dödförklarad.....
Klappade henne på kinden,och försökte få in 
det som INTE fick vara sant......
( jag är där i minnet just nu...Ser och känner det fruktansvärda) 

Det var sånt lugn och frid över henne......
Samtidigt som jag blev alldeles tom.....
Det var som livet sögs ur mig.....
Jag hade 39 graders feber också.....
så allt var verkligen som en overklig film.....

Min lille syrra Annika fanns inte mer !!! 
Smekte henne på kinden och önskade att hon kunde vakna 
och säga,att det var lugnt.....men,det var försent......
livet var bort !!!