Saturday, September 04, 2010

Några saker som varit positiva i mitt liv....






När jag började på Lillsved - 87,var jag totallt vettskrämd.
Kändes som jag skulle bo på "Instutition" i 2 år !!!!!
Skola för mig...var ett nödvändigt ont....som jag lidigt mig igenom.
Tittar jag på detta kortet,så infinner sig känslan,som jag hade i magen,nästan hela tiden,från 87 - 89.....


"VA FAAAAAN GÖR JAG HÄR?????? "


ALLA var sport fanatiker,och starka ledare.....åsså jag då....som antingen blev skitnervös,eller skitförbannad,om jag blev ifrågasatt,eller kritiserad.....


Det här var 1:a veckan,ute på en ö i Stockholms skärgård.....
Hade vi varit på fastlandet,då hade jag inte varit kvar....eller överhuvudtaget fortsatt utbildningen.
Jag var sååååå jäääävla nervös å skitnödig...att jag höll på att gå sönder.

Jag sökte till den här utbildningen,för att jag ville utbilda mig till Fritidsledare....men,också för att byta miljö,och komma ifrån mitt drickande...som börjat få konsekvenser med mitt rasande humör.....


Här på Lillsved var det "Noll tolerans " på Alkohol eller droger....sas det....vilket inte stämde i verkligheten.
Så...när det blev fest....så blev jag fullast...och den som inte kom upp på morgonen.....Som vanligt !!!!!

Men...jag har ju mycket sjyst som jag fick från dom här 2 åren också.....
Jag gick klart utbildningen,blev Idrotts o Fritidsledare.




Problemet är ju,när jag inte vågar visa och tala om att jag faktiskt har mera i bagaget,än att bara sitta å supa å "bräka"på en parkbänk.
Trots att missbruket har följt mig genom hela livet.....så har jag ändå åtminstone försökt att göra så gott jag kunnat....ibland hyfsat bra...och ibland t.o.m överraskat mig själv.
Den här Guldmedaljen är jag ju fortfarande stolt över.
Jag åkte ner på Junior - SM - 84,utan några speciella förväntningar.
Skillnaden mot annars,var att det var en gammal klasskompis Peter,som åkte med och skulle hjälpa mig och Bonny.
Och den viktigaste skillnaden....att jag drack bara en Stark bärs till maten,kvällen innan....inget mer !!!!

Annars hände det oftast att jag varvade ner dan före eller åtminstone nån dag före....
Kunde vara både stenad fluddrig å full.....
Sen funderade jag varför det inte gick så bra,just på tävlingarna...när det kunnat gått kanon bra alldeles före.....
Saken var den....att jag blev såååå jääääävla nervös,att inte leva upp till förväntningarna.....(mest mina egna) så jag löste nervositeten med att droga mig......
Men - 84,blev jag Svensk Juniormästare i Stöt i 82,5 kilos klassen. 3:a sammanlagt
Jag var stolt,så jag höll på att spricka.
Trodde att jag skulle kunna imponera nåt på farsan......men,han va helt jävla likgilltig...visade honom en video,från tävlingen......men han verkade inte se....eller vara intresserad.....
Det kändes rätt surt.

Han som hade stått och svurit över mina jäääävla krokiga armar,som jag ärvt av honom.....
"Du kommer aaaaaldrig att kunna bli tyngdlyftare,med såna armar " stog han å ältade om i fyllan....å drog å bände i mina leder,när jag va 12 - 13 år.....så därför ville jag visa att han hade fel !!!!!!
Blev aldrig nån stjärna på lyftar himlen heller.....men jag vet hur det känns att hålla 150 kilo på raka armar(det gjorde jag längre fram i livet)...och det fick jag väl vara nöjd med....för nu e jag en gubbjävel,som sitter och drömmer mig tillbaka till min ungdoms dagar......
Nånting,som jag däremot inte gjort,och hoppas jag aldrig kommer att göra heller.....är att gå ner på fyllan i en tränings lokal,och berätta att jag minsann har hållit på och lyft jag också......
HJÄÄÄÄÄÄLP !!!!! Precis när jag skrev de sista....så kom jag på....jag har ju t.o.m gjort bort mig på det sättet....men åtminstone inte i Sverige.....utan ÄNNU VÄRRE !!!!
I Moskva,i självaste Lenin stadion.....!!!!
Frågade i fyllan,om det fanns möjlighet att få träna lite....HAHAHAHAHAHAHA
Vi fick överhuvudtaget inte vistas där på egen hand !!!!!
Skulle fixa jobb åt tränaren i Sverige....vid Tyngdlyftnings förbundet.......
Att dom inte skickade ut mig huvudstupa.......Så är det.....
Undra om min besatthet har tagit ny fart....börjar mer och mer fundera på det här med träning.....
De e väl inte för inte jag började lägga in dom här bilderna....för att på nåt sätt intala mig själv....att jag faktiskt har varit bra på att träna förut......
Bara min hjärna kunde förstå också....att idag e jag närmare 50,än 25 !!!!!!!!
Men...det vill jag inte riktigt ta till mig......
Åsså ska jag visa för...antagligen mig själv.....att jag fortfarande kan.....åsså har jag en jäääävla träningsvärk...så jag tror att jag kommer att självdö,vilken sekund som helst.

No comments: